﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status avpublicerad
Källid 1271
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2004
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE accuracy
svFK Exakthet, riktighet hos en klinisk mätmetod (t.ex. blodanalys): låg accuracy innebär hög systematisk avvikelse (dvs. avvikelse i viss riktning) från sanna värden.
svRETE precision
RIFR 2010-08-30: Finns ingen svensk term?/HNI

svTE alfa-värde
svSYTE alfa-risk
svDF tal som anger den i förväg valda maximala risken för fel av typ I vid bedömningen av undersökningsresultat
svAN Kallas ibland ”alfa-risk”.
svRETE fel av typ I
RIFR 2010-08-30: När används synonymen?/HNI

svTE allokering
svSA vid klinisk prövning
svDF process där varje ny deltagare placeras i en av de grupper som prövningen omfattar
svRETE randomisering
svAN Allokeringen bör ske slumpvis. (randomisering, random allocation).
enUPTE random allocation
RIFR 2010-08-30: formulering i anmärkning? Ok borttag? Vi har lagt in hänvisningar till de svenska och engelska termerna ändå/HNI/AB

svTE alternativhypotes
svSYTE mothypotes
svFK En frågeställning som avviker från en nollhypotes. Alternativhypotesen (mothypotesen) anger att det finns ett samband eller en skillnad. I vissa undersökningar kan fler än en alternativhypotes ställas upp.
svRETE hypotes

svTE association
svFK Allmän benämning på samband mellan två företeelser, t.ex. att en viss riskfaktor förefaller vara förknippad med ökad risk för viss sjukdom.
svRETE korrelation, regression
RIFR 2010-08-30: Ändra till definition + exempel?/HNI

svTE baslinjedata
svFK Egenskaper hos deltagare i vetenskaplig undersökning, fastställda vid undersökningens början.
svEX Exempel: ålder, kön, kroppsvikt, blodtryck, blodanalysvärden, tidigare eller aktuella sjukdomar.
RIFR 2010-08-30: definition i stället. Baslinjedata måste vara ”data om egenskaper …”. Skriver man så då blir det också en definition/AB 

svTE bayesiansk analys
svUPTE efter-sannolikhet
svUPTE före-sannolikhet
svFK Metoder att systematiskt kombinera ny kunskap med tidigare kunskap för att erhålla bästa möjliga sannolikhetsbedömningar. Vid diagnostik används likelihood-kvot för att med hjälp av utfallet av ett diagnostiskt test omräkna före-sannolikhet för riktigheten av en viss diagnos till efter-sannolikhet.
svRETE likelihood-kvot

svTE bedömningsbias
svFK Resultatfel som kan uppstå när en undersökare som bedömer behandlingseffekt med mjuka kriterier (patientens muntliga symtombeskrivning, observation av funktionsstörning, t.ex. gångsvårigheter) känner till vilken behandling patienten fått. Undersökaren kan då tendera att göra förmånligare bedömningar hos de patienter som fått den behandling han tror vara den bästa. Denna typ av fel är ett viktigt skäl för blindning.
svRETE blindning
enTE ascertainment bias
enSYTE evaluation bias

svTE beta-värde
svSYTE beta-risk
svDF tal som anger risken för fel av typ II vid analysen av undersökningsresultat
svAN Kallas ibland ”beta-risk”.
svRETE fel av typ II

svTE bevisvärde
svFK Uttryck som anger den skattade vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt.
   I SBU:s rapporter anges bevisvärdet hos en studie som högt, medelhögt eller lågt. Bevisvärdet hos studierna ligger till grund för bedömningen av det vetenskapliga underlagets sammantagna evidensstyrka.
svRETE evidensstyrka

svTE biverkan
svSYTE biverkning
svUPTE noceboeffekt
svFK Oönskad effekt av läkemedel (ibland av annan medicinsk behandling, t.ex. strålbehandling). Biverkan kan vara ett uttryck för att personen har hög känslighet för läkemedlets farmakologiska verkningar, kan vara orsakad av allergisk överkänslighet m.m. eller kan vara en placeboeffekt (en sådan negativ placeboeffekt kallas även noceboeffekt).
enTE adverse drug reaction
RIFR Är ”biverkning” och ”adverse drug reaction” = SYTE och enTE? Svar: Se JM:s brev. 2010-08-30: Ska noceboeffekt ha en egen post?/HNI När det står svUPTE framför så betyder det att den som slår på ”noceboeffekt” får en hänvisning till posten för ”biverkan”/AB

svTE blindning
svSYTE maskering
svDF åtgärder för att hemlighålla vissa centrala omständigheter i en undersökning tills den är avslutad och resultaten ska bearbetas
svRETE enkelblind prövning, dubbelblind prövning, trippelblind prövning
svAN Viktigaste exemplet: i en blindad klinisk behandlingsprövning är det okänt vilka deltagare som får den ena eller den andra av de prövade behandlingsformerna. En viktig upplysning är vilka av parterna som uppgifterna har hållits hemliga för -- deltagare, försöksledare, prövningspersonal och/eller statistiker.

svTE bortfall
HONR 1
svFK Personer (patienter eller friska försökspersoner) som har gått med på att delta i en undersökning men som lämnat denna innan den fullbordats.
   Termen bortfall används ibland också i form av ”primärt bortfall”.
svRETE dropout, withdrawal, primärt bortfall
RIFR 2010-08-30: = definition?/HNI; variant: ’de personer som ingår i urvalet från början, men som av olika skäl inte kommer in i undersökningen eller lämnar undersökningen innan datainsamlingen är fullbordad’. Är bortfall ett ”begrepp” och ”primärt bortfall” ett annat? Varianten till definition ovan slår ihop dem till ett. Men i den ursprungliga förklaringen fanns det två olika kännetecken som möjligen kan indikera att det handlar om två olika begrepp, det ena ”personer som lämnat”, den andra ”personer som avböjer”. I den version som nu ligger i Rikstermbanken är det uppdelat./AB

svTE primärt bortfall
svSYTE bortfall
HONR 2
svFK De personer som är lämpliga för att delta i en undersökning men som avböjer, är bosatta för långt borta m.m.
svRETE dropout, withdrawal
RIFR 2010-08-30: = definition?/HNI

svTE censurering
svFK Det faktum att vissa undersökningsdata saknas som följd av studiens konstruktion.
svEX Vanligaste exemplet: vid långtidsuppföljning av behandlade patienter för att fastställa deras överlevnadstid är data censurerade för de patienter som fortfarande är i livet när undersökningen avslutas.
RIFR 2010-08-30: = definition?/HNI

svTE Cochrane-samarbetet
svFK Internationellt nätverk av läkare, andra forskare och patienter; utför systematiska översikter och metaanalyser av publicerade medicinska undersökningar avseende behandlingseffekter för att få fram resultat som kan läggas till grund för evidensbaserad sjukvård.
svRETE evidensbaserad sjukvård, metaanalys,systematisk översikt
enTE Cochrane Collaboration

svTE compliance
svSYTE följsamhet
svSYTE samverkan
svFK En patients (eller frisk försökspersons) efterlevande av medicinska föreskrifter, t.ex. beträffande intag av läkemedel. Termen används både vid kliniska prövningar och i det ordinära sjukvårdsarbetet.
RIFR 2010-08-31: relation mellan synonymerna? likvärdiga?/HNI

svTE confounding
svUPTE störfaktor
svUPTE confounder
svFK Vilseledning när data från en studie tolkas. Uppstår när ett orsakssamband som man studerar påverkas av en eller flera länkade förväxlingsfaktorer, störfaktorer (confounders) som inte beaktats. Felaktig slutsats orsakad av confounding kan undvikas genom att studien konstrueras med hänsyn till confounders (t.ex. att alkoholstudien utförs enbart på icke-rökare) eller genom att den statistiska resultatbearbetningen innefattar korrektion för confounders.
svEX Om man studerar sambandet alkohol--cancer genom att jämföra antalet cancerfall bland högkonsumenter resp. lågkonsumenter av alkohol är rökvanorna en confounder, eftersom det sannolikt finns fler rökare bland högkonsumenterna och eftersom rökning ökar risken för cancer.
RIFR 2010-08-31 Andra SBU-definitioner som kan övervägas här: ’förbisedd orsaksfaktor som leder till att forskningsresultat tolkas felaktigt eller ofullständigt’; ’inverkan även av annan orsaksvariabel än de(n) som ingår i undersökningen’. Egen termpost för confounder: ’faktor som samvarierar med den studerade exponeringen och som i sig ökar risken för sjukdom’. Hur böjs confounder? -rar? Jfr ””./HNI

svTE DALY
svFK Funktionsjusterade levnadsår, ett sätt att uttrycka ’förlusten av friskt liv’ i en befolkning pga. sjukdomar och skador. Varje sjukdom/skada tilldelas ett mått på sin svårighetsgrad och dödlighet. Detta tal, i kombination med problemets vanlighet, omvandlas till ‘förlorade friska år’, som utgör DALY-siffran. DALY har använts för att värdera effekten av en enstaka sjukdom/skada eller för att ge en totalsiffra för samtliga hälsoproblem och dödlighet.
svRETE QALY
enTE disability-adjusted life years
enSYTE DALY
RIFR 2010-08-31: Funktionsjusterade levnadsår = synonym?/HNI

svTE deciler
svFK Variabelvärden som delar upp en serie rangordnade observationer i tio delar med lika många observationer i varje.
RIFR 2010-08-31: varför plural?/HNI

svTE deskriptiv
svSA om icke-experimentell studie
svDF som enbart avser att beskriva sakförhållanden och avstår från analys av orsak och verkan
RIFR 2010-09-15 Är ”beskrivande” en synonym som används?/AB

svTE dropout
svFK Prövningsdeltagare som upphör att medverka i projektet, genom att t.ex. sluta ta prövningsläkemedlet och inte återkomma för uppföljning vid avtalad tidpunkt.
svRETE withdrawal
RIFR 2010-08-31: plural?/HNI

svTE dubbelblind prövning
svDF klinisk prövning där varken deltagare eller prövningspersonal (läkare m.fl.) vet vilken av de prövade åtgärderna som en viss prövningsdeltagare får
RIFR 2010-08-31: snarare definition? formulering/HNI

svTE duration
svFK varaktighet (t.ex. om sjukdom)

svTE dödlighet
HONR 1
svSYTE mortalitet
svFK Antalet dödsfall per år bland visst antal personer (vanligen 100 000). Kan avse samtliga dödsfall i hela befolkningen i ett land, eller dödligheten för ett kön, en viss åldersgrupp eller en viss dödsorsak.

svTE dödlighet
HONR 2
svSYTE letalitet
svFK Andelen dödsfall till följd av sjukdomen bland dem som har viss diagnos. Uttrycks vanligen som antalet döda under ett år i procent av antalet som fått diagnosen under samma år.
enTE case fatality rate

svTE effectiveness
svFK Hur väl en medicinsk åtgärd (t.ex. behandling med visst läkemedel) fungerar när den är i allmänt bruk inom sjukvården.
svRETE efficacy, efficiency
RIFR 2010-08-31: svensk term? Snarare ”mått på …”/HNI

svTE effektvariabel
svUPTE effektmått
svDF resultatvariabel som mäts och registreras inom ramen för en klinisk prövning
svEX Hur stor andel i vardera gruppen som inom viss tid når normalt blodtryck i en klinisk prövning som jämför två läkemedel, eller hur stor sänkning av blodkolesterol som uppnås med olika läkemedel. En effektvariabel mätt på definierat sätt utgör ett effektmått. Mätningen kan innebära att antalet händelser räknas (t.ex. antalet deltagare som insjuknar i viss sjukdom) eller att något kvantifieras (t.ex. analys av något i blodprov).

svTE efficacy
svFK Hur väl en medicinsk åtgärd (t.ex. behandling med visst läkemedel) fungerar när den undersöks i en klinisk prövning.
svRETE effectiveness
RIFR 2010-08-31: svensk term? Snarare ”mått på …” som inledning på definitionen?/HNI

svTE efficiency
svSYTE kostnadseffektivitet
svFK Effekten av en medicinsk åtgärd, ställd i relation till dess kostnader.
RIFR 2010-08-31: svensk term? Snarare ”mått på …”/HNI

svTE ekologisk undersökning
svFK En epidemiologisk undersökning som baseras på aggregerade data, dvs. data som summerats beträffande flera enskilda individer.
svEX Exempel: olika länders statistik över förekomst av vissa sjukdomar bedöms i relation till uppgifter om kostvanor och tobaksrökning i dessa länder.
svRETE epidemiologisk undersökning

svTE endpoint
svFK resultatmått som utgörs av händelser, särskilt i kliniska prövningar
svAN Termen har också kommit i bruk i svenska texter men har blivit oprecis (och bör undvikas).
RIFR Bör detta vara = svAVTE? Svar: JM: ja! Trots det angivet som term eftersom formatet inte tillåter endast avrådd term i en termpost! Vilken term bör användas i stället?/HNI

svTE enkelblind prövning
svDF klinisk prövning där endast den ena av parterna är ovetande om vilken åtgärd en viss deltagare får
svRETE blindning
svAN Vanligen är det deltagarna som är ovetande, medan prövningspersonalen (pga. svårigheter att genomföra blindning) har kännedom.
RIFR 2010-08-31: formulering/HNI

svTE epidemiologisk undersökning
svFK Är en observationsundersökning, vanligen i stor skala. Kan vara utformad som en ekologisk undersökning, en tvärsnittsundersökning (t.ex. en intervjuundersökning om levnadsvanor och hälsotillstånd), en kohortundersökning eller en fall--kontrollundersökning.
svRETE observationsundersökning, kohortundersökning, fall--kontrollundersökning

svTE etiologi
svFK En sjukdoms orsak(er).
svEX HIV-etiologin till aids.
RIFR 2010-08-31: annan SBU-definition som kan övervägas: ’läran om sjukdomsorsakerna’ m.fl./HNI

svTE event
svDF händelse i klinisk prövning eller kohortundersökning
svRETE händelse, kohortundersökning
RIFR + böjning etc.? finns svensk term?/HNI

svTE evidens
ETYM Av latinets evidentia ’tydlighet’.
svRETE systematisk översikt, metaanalys, evidensstyrka, evidensbaserad sjukvård
svFK Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller. I termen evidensbaserad sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ’bästa tillgängliga bevis’ i en viss fråga.
RIFR 2010-08-31: Flytta blåmarkerat till ”evidensbaserad sjukvård”?/HNI

svTE evidensbaserad sjukvård
svSYTE evidensbaserad medicin
svFK Medveten och systematisk användning inom medicinskt arbete av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser.
svRETE evidens
enTE evidence-based health care
enSYTE evidence-based medicine
RIFR Stämmer termuppdelningen? Svar: JM: ja. 2010-08-31: Flytta blåmarkerat till ”evidens”?/HNI

svTE evidensstyrka
svFK Anger i SBU:s rapporter hur många studier med ett visst bevisvärde som ligger till grund för en viss slutsats. En slutsats med evidensstyrka 1 stöds av minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. En slutsats med evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde. En slutsats med evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde. Om det finns studier i det samlade vetenskapliga underlaget som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan i samtliga fall bli lägre. När det finns olika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motsägande, anges det vetenskapliga underlaget som motsägande och inga evidensbaserade slutsatser kan dras.
svRETE bevisvärde
RIFR 2010-08-31: uppslagstermer eller egna termposter för gulmarkerat?/HNI

svTE exklusionskriterier
svFK Omständigheter som förhindrar att en person föreslås delta i en undersökning, eller att en viss studie inte tas med i en systematisk granskning. Dessa kriterier ska vara angivna i undersökningens protokoll.
svEX Exempel: personen har, förutom den sjukdom som ska studeras, också en annan sjukdom som kan väntas störa bedömningen. Graviditet är ett exklusionskriterium i nästan alla läkemedelsprövningar.
svAN Termen används även vid metaanalys och systematisk översikt och avser då omständigheter som gör att resultaten från en viss studie inte kan tas med.
svRETE metaanalys, systematisk översikt
RIFR 2010-08-31: varför plural? Delas i två termposter? Jfr inklusionskriterier …/HNI

svTE experiment
svFK Benämning på alla vetenskapliga undersökningar där aktiva planlagda åtgärder ingår. Termen omfattar därför biokemiska experiment, undersökningar på levande vävnadsceller i laboratoriet och undersökningar på djur.
   Även undersökningar som utförs på människa (t.ex. läkemedelsprövningar) kan kallas experiment; detta är dock mindre vanligt i Sverige.

svTE exposition
svFK Förhållandet att en person är, eller har varit, utsatt (exponerad) för någon miljöfaktor.
svEX Exposition för kemikalier i arbetsmiljön. Att en person tar eller har tagit ett visst läkemedel kallas exposition i samband med undersökningar av biverkningar.

svTE fall--kontrollundersökning
svDF metod att retrospektivt studera samband mellan viss exposition och sjukdom eller missbildning
svAN Personer som har det problem som ska studeras (”fallen”) jämförs beträffande exposition med ”kontroller” som saknar detta problem. För varje fall utses en eller flera kontroller. Fall och kontroller måste vara lika varandra beträffande ålder och kön, ofta även beträffande bostadsområde, yrke m.m. (matchning).
svRETE exposition, matchning, retrospektiv undersökning
enTE case--control study
RIFR Tankstreck? Svar: JM: ja.

svTE falskt positiv
svFK Benämning på felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för viss sjukdom. Falskt positiv (‘falskt larm’) betyder att testet utföll onormalt (positivt) trots att individen inte hade sjukdomen.
svRETE falskt negativ
RIFR 2010-08-31: snarare ”falskt positivt test”?/HNI

svTE falskt negativ
svDF Benämning på felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för viss sjukdom
svAN Falskt negativ (’missad diagnos’) betyder att testet utföll normalt (negativt) trots att individen hade sjukdomen.
svRETE falskt positiv
RIFR 2010-08-31: snarare ”falskt negativt test”?/HNI

svTE fas I--IV-prövning
svFK Prövningar av ett nytt läkemedels effekter och biverkningar i olika stadier av dess utveckling. Fas I är de första prövningarna på människa, vanligen friska försökspersoner. Förekomsten av biverkningar studeras vid olika doser, om möjligt bedöms också de önskade effekterna. Fas II innebär orienterande prövningar på patienter, framför allt för att fastställa vilka dosnivåer som ger önskad effekt och vilka biverkningar som förekommer vid dessa doser. Fas III är stora kliniska prövningar som avser att ge de avgörande bevisen för läkemedlets effekt vid den eller de sjukdomar det är avsett för, att fastställa vilka doser som är lämpliga och att registrera vilka biverkningar som förekommer hos ett större antal personer. Om resultaten av fas I--III-prövningarna är tillfredsställande kan läkemedlet godkännas av läkemedelsmyndigheter. Fas IV (”post-marketing surveillance”) är en ibland använd benämning på undersökningar som görs av läkemedel som tagits i allmänt bruk; bl.a. har man här möjlighet att studera förekomsten av biverkningar som är sällsynta eller uppstår först efter lång tid.
svRETE biverkan, klinisk prövning
enUPTE post-marketing surveillance
RIFR 2010-08-31: delas i fyra termposter, fas I-prövning etc. ?/HNI

svTE fel av typ I
svSYTE typ I-fel
svSYTE alfa-fel
svFK Feltolkningar vid statistisk hypotesprövning. Typ I-fel innebär att man konstaterar att en skillnad eller förändring uppstått, och därför förkastar nollhypotesen, fastän den är riktig. Den maximala risken att göra ett typ I-fel uttrycks av alfa-värdet (Typ I-fel kallas därför ibland ”alfa-fel”).
svRETE hypotes, alfa-värde

svTE fel av typ II
svSYTE typ II-fel
svSYTE beta-fel
svFK Feltolkningar vid statistisk hypotesprövning. Typ II-fel innebär att man accepterar nollhypotesen fastän den i själva verket är felaktig. Felet innebär alltså att en skillnad eller förändring som finns inte blir konstaterad. Risken för typ II-fel uttrycks av beta-värdet (Typ II-fel kallas därför ibland ”beta-fel”).
svRETE hypotes, alfa-värde

svTE fraktiler
svSYTE kvantiler
svFK Variabelvärden som delar upp ett material av rangordnade observationer i ett antal lika stora grupper. Exempelvis är kvartiler de tre värden som delar materialet i fyra grupper, och percentiler är de 99 värden som delar materialet i 100 grupper. Medianen är den fraktil som delar materialet i två lika stora grupper.
RIFR 2010-08-31: varför plural? Kvartiler, median och kvintiler har redan egna poster!? Dessa fyra termposter bör samordnas vad gäller definitionsutformningen/HNI/AB

svTE frekvens
svFK Hur ofta något inträffar eller hur många individer som tillhör viss kategori.
RIFR 2010-08-31: 2 termposter, dvs. en för ”något inträffar” och en för ”hur många individer”?/HNI

svTE grå litteratur
svFK Dokument som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier. Innefattar exempelvis myndighetsrapporter, vissa avhandlingar och examensarbeten.

svTE hazard
svFK Risk uttryckt som antalet händelser per enhet persontid.
RIFR 2010-08-31: Snarare definition?/HNI

svTE historiska kontroller
svFK Patienter som i efterhand används som jämförelsegrupp (kontroller) vid en senare utförd prövning. Prövningen görs då utan samtidig kontrollgrupp, och resultaten jämförs i stället med de tidigare registrerade resultaten. Historiska kontroller kan ge missvisande resultat, eftersom patientgrupperna har begränsad jämförbarhet: randomisering har inte skett, diagnoskriterier kan ha förändrats m.m.
svRETE randomisering

svTE hypotes
svUPTE nollhypotes
svFK Vetenskaplig frågeställning som ligger till grund för en undersökning av något slag. I de flesta sammanhang föreligger minst två hypoteser. Nollhypotesen utsäger att det inte finns något samband mellan studerade faktorer resp. att ingen skillnad finns eller uppstår mellan två grupper. De flesta undersökningar utförs eftersom man hoppas kunna påvisa ett samband eller en skillnad och alltså, med viss statistisk säkerhet, kunna avvisa nollhypotesen.
svRETE alternativhypotes

svTE hälso- och sjukvårdsforskning
svFK Forskningsområde som analyserar och värderar organisation, funktion och resultat hos olika delar av hälso- och sjukvården eller hos olika hälso- och sjukvårdssystem.
enTE health services research
RIFR 2010-08-31: Snarare definition?/HNI

svTE hälsoekonomi
svFK Ekonomisk teori och metodik tillämpad på området hälsa. Omfattar bl.a. ekonomiska analyser av hälso- och sjukvårdens metoder och resultat i relation till kostnaderna.
svRETE kostnadsminimeringsanalys, kostnads-effektanalys, kostnadseffektivitet, kostnads-intäktanalys, kostnads-nyttoanalys
RIFR 2010-08-31: Snarare definition?/HNI

svTE händelse
svSYTE event
svUPTE ogynnsamma händelser
svDF något som inträffar hos en deltagare i en klinisk prövning eller kohortundersökning och som är av sådan art att det, enligt projektplanen, ska registreras och bedömas
svRETE klinisk prövning, kohortundersökning
svAN En händelse kan t.ex. vara en hjärtinfarkt hos en deltagare i prövning av blodfettsänkande läkemedel eller en cancerdiagnos hos en patient i en grupp som följs upp efter organtransplantation. En händelse kan också vara av gynnsam natur, som t.ex. när en patient i en prövning av behandling vid ledgångsreumatism uppnår smärtfrihet. När en intervention prövas, t.ex. ett läkemedel, måste alla ogynnsamma händelser (adverse events) bedömas noga för ställningstagande till om de utgör biverkan.
enTE event
enUPTE adverse events
RIFR Jfr svenska och engelska ”event”? 2010-08-31: Jfr egna posten för ”event”!? Skillnad?/HNI

svTE inbyggd
svFK Undersökning som utförs ”inuti” en större undersökning. Vanligast: en fall--kontrollundersökning som görs genom att ”fall” och ”kontroller” väljs ut bland personer som ingår i en kohortundersökning.
svRETE kohortundersökning
enTE nested
RIFR 2010-08-31: bör inte termen vara ”inbyggd undersökning” eller liknande?/HNI

svTE incidens
HONR 1
svDF antalet fall av en viss sjukdom som uppträder i en befolkning under viss tid
svAN Anges t.ex. som antalet diagnoser per 1 000 invånare per år.

svTE incidens
HONR 2
svUPTE incidenskvot
svDF antalet av en viss studerad händelse i en klinisk prövning eller kohortundersökning, dividerat med antalet deltagare i gruppen
svAN Graden av skillnad mellan två gruppers incidenstal kan uttryckas genom att det ena divideras med det andra till en incidenskvot.
svRETE händelse
RIFR 2010-08-31: egen termpost för ”incidenskvot”?/HNI

svTE informerat samtycke
svFK En persons samtycke till att exempelvis delta i en klinisk prövning, efter att han eller hon fått muntlig och skriftlig information om prövningens frågeställning och metoder. Av informationen ska framgå vilka obehag och risker som deltagandet i prövningen medför. Om placebo (overksam behandling) förekommer i prövningen ska detta framgå. Om prövningen i något avseende medför fördel för deltagarna, eller vissa av dem, kan detta nämnas.
RIFR 2010-08-31: jfr andra definitioner!/HNI

svTE inklusionskriterier
HONR 1
svFK De betingelser som ska föreligga för att en person ska kunna föreslås att delta i en undersökning. Kriterierna, som ska vara angivna i projektplanen, kan gälla viss sjukdomsdiagnos, åldersgrupp m.m. Att informerat samtycke givits är ett obligatoriskt inklusionskriterium. Deltagande i undersökningen kräver dessutom att inget av exklusionskriterierna föreligger.
svRETE informerat samtycke, exklusionskriterier
RIFR 2010-08-31: varför plural?/HNI

svTE inklusionskriterier
HONR 2
svFK Termen inklusionskriterium används även vid metaanalys och systematisk översikt och avser då vilka villkor som en publicerad undersökning ska uppfylla för att dess data ska accepteras i analysen.
svRETE metaanalys, systematisk översikt
RIFR 2010-08-31: varför plural?/HNI

svTE instrument
svFK Verktyg som möjliggör, underlättar eller preciserar registrering av observationer. Alla instrument innefattar en eller flera skalor. Huvudgrupper av instrument: 1. tekniska instrument som mäter fysikaliska eller kemiska storheter. 2. konstruktioner av typ formulär, avsedda att registrera observationer av exempelvis patienters hälsotillstånd. Hit hör diagnostiska instrument, dvs. formulär som används för att registrera vissa anamnesuppgifter, undersökningsfynd och labbdata m.m., uppgifter som vägs samman i syfte att ställa diagnos.
svRETE skala

svTE intention to treat-analys
svFK Resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen ”avsikt att behandla”, vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bl.a. resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (t.ex. slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid). Intention to treat-analys är önskvärd, eftersom vissa deltagares resultat annars kan uteslutas på otillräckliga eller felaktiga grunder.
RIFR 2010-08-31: används det gulmarkerade uttrycket parallellt?/HNI

svTE interventionsstudie
svFK En undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, dvs. någon åtgärd som prövas, oftast sjukdomsbehandling (läkemedel, operation m.m.) eller sjukdomsförebyggande åtgärd.

svTE kategoridata
svUPTE dikotoma kategoridata
svDF data som insamlas vid en undersökning och som anger tillhörighet till viss grupp
svEX Man/kvinna, klassifikation av tumörvävnad i någon av flera grupper, fått hjärtinfarkt/förblivit frisk.
svAN Kategoridata som bara har två alternativ kan kallas dikotoma.

svTE kausalsamband
svSYTE orsak-verkansamband
svFK Ett tidssamband, dvs. att A händer före B, behöver inte betyda att A orsakar B, dvs. att kausalsamband föreligger. Likaså gäller att en statistisk korrelation inte bevisar kausalsamband. Ett flertal kriterier och metoder kan behöva tillämpas för att ge starkt stöd för att kausalsamband föreligger eller saknas.
svRETE korrelation

svTE klinisk
svFK Benämning på allt löpande arbete och all forskning som gäller att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdom och som utförs i kontakt med de patienter resp. personer det gäller.
RIFR 2010-08-31: Lite underlig förklaring?/HNI

svTE klinisk prövning
svSYTE prövning
svFK Undersökning som avser att fastställa för- och nackdelar med en metod för diagnostik, profylax eller behandling. En prövning bör vara jämförande: på den ena deltagargruppen tillämpas den nya metoden, på den andra en etablerad metod, placebo eller ingen åtgärd. Den sistnämnda gruppen kallas kontrollgrupp. En jämförande klinisk prövning kallas därför kontrollerad klinisk prövning. Vanligt är att deltagargrupperna kommer till stånd genom randomisering och att blindning tillämpas. En klinisk prövning ska vara godkänd av en regional etikprövningsnämnd innan den får påbörjas. Om det rör sig om en läkemedelsprövning krävs dessutom medgivande från Läkemedelsverket.
svRETE blindning, kontrollgrupp, läkemedelsprövning, randomisering

svTE kliniska riktlinjer
svFK Dokument som mer eller mindre systematiskt sammanfattar kunskapsläget inom ett visst kliniskt område och ger rekommendationer (som så långt möjligt bör vara evidensbaserade) för diagnostik och behandling. Kliniska riktlinjer kan vara utformade av en tillsynsmyndighet (i Sverige Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) eller av en professionell organisation, t.ex. en specialitetsförening.
enTE clinical practice guidelines

svTE klusterrandomisering
svDF randomisering där det inte är individer utan enheter med grupper av individer som fördelas slumpmässigt, exempelvis vårdcentraler, skolklasser eller kliniker
svRETE randomisering
svAN Slutsatser om skillnader eller effekter kan bara dras på klusternivå, inte på individnivå.

svTE kohortundersökning
svFK Studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, dvs. har vissa definierade egenskaper gemensamt, exempelvis alla personer som under en viss tidsperiod behandlats för en viss tumörsjukdom. Vanligen gäller undersökningen två eller flera olika undergrupper i kohorten som ska jämföras med avseende på förloppet på lång sikt, t.ex. överlevnad, uppkomsten av vissa angivna händelser eller förändring av mätetal.
   En typisk kohortundersökning är en observationsstudie, dvs. prövning av olika behandlingar ingår inte. Dock kan två grupper av patienter, som fått två olika läkemedel ordinerade för samma sjukdom, följas framåt som två kohorter. Förfarandet har nackdelen att grupperna inte tillkommit genom randomisering, vilket bl.a. kan medföra att de inte är fullt jämförbara. -- Ovanstående gäller det typiska förhållandet att en kohortundersökning är prospektiv, dvs. deltagarna följs framåt i tiden. Någon gång utförs en kohortundersökning retrospektivt. Man utnyttjar då individrelaterade data som finns registrerade i pålitliga källor sedan ett antal år tillbaka, väljer ett startår i det förflutna och går sedan framåt i tiden mot nuläget och noterar registrerade förändringar eller händelser.
svRETE händelse, prospektiv undersökning, randomisering, retrospektiv undersökning
RIFR 2010-09-01: annan SBU-definition:’observationsstudie, där en grupp individer som har vissa definierade egenskaper gemensamt, som sedan följs över tid’/HNI

svTE komorbiditet
svSYTE samsjuklighet
svSYTE samtidig sjukdom
svDF förekomst hos deltagare i en studie av annan sjukdom än den som studien gäller
svAN Komorbiditet kan vara en nackdel, eftersom grupperna blir mindre enhetliga, men har i många fall fördelen att återspegla det verkliga förhållandet i befolkningen (t.ex. att personer med högt blodtryck ofta har annan hjärt-kärlsjukdom).

svTE konfidensintervall
svFK Ett talintervall som med viss angiven sannolikhet innefattar det sanna värdet av t.ex. ett medeltal eller en oddskvot. Konfidensintervallet innehåller alla tänkbara värden som inte kan förkastas på grundval av föreliggande data. Vanligen anges övre och nedre gränsen för ett konfidensintervall som har 95 procents sannolikhet.

svTE kontrollerad undersökning
svFK Undersökning som är jämförande, dvs. vars deltagare är indelade i två eller flera grupper. Det vanligaste exemplet är kontrollerad klinisk prövning, men även fall--kontrollundersökning och kohortundersökning hör hit.
svRETE klinisk prövning, fall--kontrollundersökning, kohortundersökning

svTE kontrollgrupp
svFK Den deltagargrupp i en klinisk prövning som endera får overksam behandling eller en f n ordinär behandling. Gruppens resultat jämförs med dem i en grupp som får en ny behandling, t.ex. ett nytt läkemedel. Termen gäller också kontrollgruppen i en fall--kontrollundersökning.
svRETE fall--kontrollundersökning, klinisk prövning
RIFR 2010-09-01: f n = för närvarande? Dela i 2 termposter?/HNI

svTE korrelation
svUPTE positiv korrelation
svUPTE negativ korrelation
svFK Statistiskt begrepp som anger att två variabler har en viss samvariation. Om mätetalen för den ena variabeln ökar när den andras mätetal ökar föreligger positiv korrelation, om ändringarna går åt inbördes motsatt håll negativ korrelation. En statistiskt påvisad korrelation bevisar inte att det finns något kausalsamband mellan variablerna.
svRETE kausalsamband, regression

svTE kostnadsminimeringsanalys
svSYTE kostnadsanalys
svFK Hälsoekonomisk analys som begränsas till att jämföra kostnaderna för olika behandlingsalternativ och som utgår från att resultaten är likartade.
enTE cost minimization analysis
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE kostnads-effektanalys
svFK Hälsoekonomisk analys som beräknar kostnaden per uppnådd effekt för en viss behandling, t.ex. kostnad per vunnet levnadsår. Möjliggör jämförelser mellan behandlingsmetoder.
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE kostnadseffektivitet
svFK Kostnaden för en viss åtgärd satt i relation till dess effekt.
enTE cost-effectiveness analysis

svTE kostnads-intäktanalys
svFK Skiljer sig från kostnads-effektanalys genom att det uppnådda resultatet värderas i monetära termer (t.ex. i termer av patientens betalningsvilja) och alltså får formen av en ”intäkt” som kan ställas i relation till kostnaden. Möjliggör bedömning av projektets/metodens lönsamhet.
enTE cost-benefit analysis
RIFR 2010-09-01: Def. bör formuleras i likhet med de övriga analyserna. skr: -s-?/HNI

svTE kostnads-nyttoanalys
svFK En variant av kostnads-effektanalys som i effektbedömningen väger in livskvalitetsdata, t.ex. i form av kostnad per vunnet QALY. Möjliggör jämförelser mellan behandlingsmetoder.
svRETE QALY
enTE cost-utility analysis
RIFR 2010-09-01: Underbegrepp till kostnads-effektanalys?/HNI

svTE kvalitativ undersökning
svFK Studie som inte i första hand besvarar frågor genom siffermässiga resultat utan som tolkar händelser och utvecklar begreppsmässiga strukturer. Det vanligaste arbetssättet är omfattande intervjuer.

svTE kvartil
svDF variabelvärde som delar upp en serie rangordnade mätetal i fyra lika stora grupper
RIFR 2010-09-01: Varför plural?/HNI

svTE kvintil
svDF variabelvärde som delar upp en serie rangordnade mätetal i fem lika stora grupper
RIFR 2010-09-01: Varför plural?/HNI

svTE känslighetsanalys
svSYTE sensitivitetsanalys
svFK Statistisk metod att bedöma hur ”stabila” undersökningsresultat är. Man ändrar vissa förutsättningar, t.ex. utesluter vissa avvikande data och noterar hur detta påverkar resultatet. Används främst i metaanalyser och hälsoekonomiska analyser.
svRETE metaanalys
enTE sensitivity analysis

svTE likelihood-kvot
svSYTE sannolikhetskvot
svFK Numeriskt uttryck för värdet av en viss diagnosmetod. Vid positivt utfall (resultatet talar för sjukdom) är LR(+) = sensitiviteten dividerad med (1 minus specificiteten). Ju mer LR(+) överstiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet verkligen indikerar sjukdom. Vid negativt utfall är LR(&#x2212;) = (1 minus sensitiviteten) dividerat med specificiteten. Ju mer LR((&#x2212;)-värdet understiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet utesluter sjukdom. Diagnosmetoder med LR-värden nära 1 har föga värde.
svRETE sensitivitet, specificitet
enTE likelihood ratio
enSYTE LR
RIFR Minustecken!

svTE livskvalitet
svFK En persons syn på sitt livsvärde, sådan den framgår av systematiska intervjuer som följer något av flera konstruerade instrument för värdering av livskvalitet. Livskvalitet är en av effektvariablerna i många kliniska prövningar.
svRETE effektvariabel

svTE läkemedelsprövning
svDF klinisk prövning som systematiskt värderar effekter och biverkningar av läkemedel
svAN Det vanligaste är att ett nytt läkemedel jämförs endera med overksam behandling (placebo) eller med ett läkemedel som är i allmänt bruk vid sjukdomen ifråga. Som vid alla kliniska prövningar ska det finnas en detaljerad prövningsplan (ofta kallad protokoll) som bl.a. anger på vilka sätt effekterna ska mätas och tänkbara biverkningar bedömas. De deltagare som får placebo eller det ”vanliga” läkemedlet utgör kontrollgruppen. Fördelning av deltagarna mellan grupperna ska ske genom randomisering och studien bör göras som dubbelblind prövning.
svRETE dubbelblind prövning, klinisk prövning, kontrollgrupp, randomisering, placebo

svTE matchning
svDF åtgärder för att åstadkomma maximal jämförbarhet i fall—kontrollundersökning
svAN För varje ”fall” utses en eller flera ”matchade kontroller”; som i flera avseenden ska ha stor likhet med ”fallen”. I andra jämförande undersökningar utförs i regel inte matchning; jämförbarheten gäller där mellan grupper, och den blir oftast tillfredsställande som följd av randomisering.
svRETE fall--kontrollundersökning, randomisering

svTE medelvärde
svSYTE aritmetiskt medelvärde
svSYTE genomsnitt
svDF summan av samtliga observationstal dividerad med antalet observationer
enTE mean
RIFR Stämmer synonymen ”genomsnitt”?/HNI

svTE median
svFK ”Mittvärde”, det observationstal i en rangordnad serie som delar denna i två lika stora delar.
   Om serien har ett jämnt antal observationer blir medianen medelvärdet mellan de två tal som ligger i mitten. Medianen är den enklaste formen av fraktil.
svRETE fraktiler
RIFR 2010-09-15 Varför citattecken runt mittvärde?/AB

svTE metaanalys
svDF metod att göra en samlad bedömning av ett antal jämförande undersökningar genom att statistiskt sammanföra deras resultat
svRETE exklusionskriterier, inklusionskriterier <HONR 2>, oddskvot
svAN Genom omfattande litteratursökning anskaffas allt publicerat material inom det valda området. Ibland försöker man också skaffa fram opublicerade data. Hela materialet granskas, och uppställda inklusions- och exklusionskriterier avgör vilka undersökningar som ska accepteras. Metaanalysen redovisar samtliga resultat i form av ett jämförande resultatmått (t.ex. oddskvot) med tillhörande konfidensintervall samt, genom en statistisk sammanslagning av resultaten, ett samlat resultatmått med tillhörande konfidensintervall. Proceduren ger en överblick över tillgängliga resultat och deras samstämmighet (homogenitet). De summerade jämförelsemåtten ger en sammanfattande uppfattning om huruvida publikationerna visat att en metod är bättre än en annan metod (eller bättre än ingen åtgärd alls).

svTE minnesbias
svFK Felkälla vid intervjuundersökningar.
svEX I en undersökning av samband mellan läkemedel och missbildningar intervjuar man kvinnor angående läkemedel de använt under graviditet. Kvinnor som fött barn med missbildning har övervägt tänkbara orsaker och har därför större möjlighet att komma ihåg läkemedel de tagit än vad som är fallet med övriga kvinnor. Därmed kan bias (systematiskt fel) uppstå i resultaten.
enTE recall bias
RIFR recall bias = svSYTE? Svar: JM = tveksamt. (Se brevsvar).

svTE monitorering
svFK Kontrollinsatser vid klinisk läkemedelsprövning för att säkerställa bl.a. att alla uppgifter om deltagarna finns noterade på prövningens journalblanketter och att alla resultat av blodanalyser m.m. är korrekt registrerade.

svTE multicenterstudie
svFK Klinisk undersökning som utförs vid ett flertal centra (kliniker, vårdcentraler m.m.) för att man inom rimlig tid ska kunna studera tillräckligt antal patienter.
RIFR 2010-09-15 Den svenska språkvården rekommenderar i dag samfällt oböjd plural, dvs. ett centrum, flera centrum alternativt ett center, flera center./AB

svTE negativ
HONR 1
svSA om utfall av diagnostiskt test
svDF normalt resultat, som talar mot sjukdom

svTE negativ
HONR 2
svSA om resultat av prövning
svDF ingen effekt eller skillnad kunde påvisas

svTE NNT
svFK Antal personer som behöver behandlas för att, under viss angiven tid, en av dem sannolikt ska dra nytta av behandlingens gynnsamma effekt.
svEX Antalet personer som haft blodpropp och som behöver behandlas med ett visst blodproppshämmande medel för att en av dem ska undgå att åter få blodpropp. NNT är inverterade värdet av den absoluta riskreduktionen Om behandlingen under ett års tid minskar risken från 10 procent till 8 procent är den absoluta riskreduktionen 2 procentenheter och NNT därmed 50.
svRETE riskreduktion
enTE number needed to treat
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE numeriska data
svFK data som gäller en variabel som kan mätas (kvantiteras) eller antalsräknas
svAN Sådana data kan vara diskreta, dvs. kan bara anta vissa värden, ofta heltal.
svEX Antal barn per familj, antal personer som avlider under klinisk prövning. Andra data är kontinuerliga, dvs. kan i princip anta vilket värde som helst inom ett visst område.
   Data från blodprovsanalyser.
RIFR Ur Jörgen Malmquists (JM) brev: här finns ordet kvantiteras. I ett lexikonarbete som jag håller på med har en granskare sagt att ordet kvantitera inte finns, det ska heta kvantifiera. Kanske han har rätt, men i medikala kretsar är kvantitera i allmänt bruk. Välj vad du själv föredrar.

svTE observation
svSYTE variabelvärde
svFK Kan vara en uppgift om alternativ bland kategoridata eller en siffra om det gäller numeriska data.
svRETE kategoridata, numeriska data
RIFR Kan förklaringen förbättras?/HNI

svTE observationsundersökning
svFK studie där ingen aktiv åtgärd vidtas
svEX Ekologisk undersökning, tvärsnittsundersökning, kohortundersökning och fall--kontrollundersökning.
RIFR 2010-09-01: jfr ”observationsstudie”: ’undersökning där uppgifter om befolkning eller personer registreras och bearbetas, men där i motsats till interventionsstudie inga åtgärder (t.ex. behandlingsförsök) förekommer’/HNI

svTE odds
svSYTE oddstal
svFK Antalet fall av ”händelse” dividerat med antalet fall av ”icke-händelse”.
svEX Exempel: i en grupp personer med viss sjukdom är antalet som exponerats för viss riskfaktor dividerat med antalet som inte varit exponerade ett odds.
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE oddskvot
svDF kvoten mellan två odds
svAN Exempel: odds exponerade/icke exponerade bland personer med viss sjukdom dividerat med motsvarande odds bland friska. Oddskvoten ger en uppfattning om hur starkt sambandet är mellan exponeringen och sjukdomen. Oddskvot kan också användas som (ungefärlig) ersättning för riskkvot.
svRETE odds, riskkvot
enTE odds ratio
enSYTE OR

svTE parallellgruppsprövning
svDF klinisk prövning där två eller flera grupper, som ska jämföras med varandra, studeras samtidigt
svRETE historiska kontroller, överkorsningsprövning
svAN Detta är det vanligaste förfarandet.

svTE patogenes
svFK Skeenden i organismen som gör att en sjukdom framkallar skador och symtom.
svEX Exempel: inflammation, förträngande fettinlagring i kärlvägg.
RIFR uttal?

svTE percentiler
svFK En form av fraktiler. Percentilgränserna delar upp en serie rangordnade mätetal i 100 lika stora delar.
svRETE fraktiler
RIFR 2010-09-01; varför plural?/HNI

svTE placebo
svDF behandling som avses vara biologiskt overksam och som används för jämförelse av effekter och biverkningar med dito hos aktiv behandling
svAN Den vanligaste formen av placebo är overksamma läkemedelsberedningar (t.ex. ”blindtabletter”), men placeboåtgärder kan ibland användas vid prövning av kirurgi, sjukgymnastik m.m.
RIFR 2010-09-01: andra SBU-definitioner: ’farmakologiskt overksam behandling som används för jämförelse av effekter och biverkningar med den hos aktiv behandling’; ’behandling med overksam substans’; ’kontrollbehandling utan biologiskt verksamt innehåll’; ’biologiskt overksam kontrollbehandling’/HNI

svTE population
HONR 1
svSYTE studiepopulation
svFK En grupp personer som har något gemensamt, t.ex. alla personer i Sverige, alla personer i ett visst landsting med en viss sjukdom. En klinisk undersökning utförs i regel på ett urval ur en population, t.ex. de personer med en viss diagnos som är kända vid en viss mottagning, inte bor alltför långt bort, accepterar att delta i undersökningen och uppfyller dennas inklusions- och exklusionskriterier. En sådan urvalsgrupp kan också kallas en (studie)population.
svRETE exklusionskriterier, inklusionskriterier <HONR 1>

svTE population
HONR 2
svSA i vidare statistisk bemärkelse
svDF ett antal enheter eller företeelser som undersöks
svEX Transplanterade organ, cellkulturer, besök på läkarmottagning, tillverkade produkter.

svTE positiv
HONR 1
svSA om utfall av diagnostiskt test
svDF onormalt resultat, som talar för sjukdom

svTE positiv
HONR 2
svSA om resultat av prövning
svFK En skillnad eller effekt kunde påvisas.

svTE precision
svFK Noggrannheten hos en klinisk mätmetod (t.ex. blodanalys): låg precision innebär stora slumpmässiga avvikelser från sanna värden.
svRETE accuracy

svTE prediktionsvärde
svUPTE negativt prediktionsvärde
svUPTE positivt prediktionsvärde
svFK Sätt att siffermässigt uttrycka värdet av en diagnosmetod. Positivt prediktionsvärde anger sannolikheten för att en person som får positivt utfall (dvs. resultatet talar för sjukdom) verkligen har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant positiva och sant + falskt positiva. Negativt prediktionsvärde anger sannolikheten för att en person som får negativt utfall (dvs. resultatet talar emot sjukdom) verkligen inte har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant negativa och sant + falskt negativa.

svTE prediktor
HONR 1
svFK Ett testresultat eller annat förhållande som anses kunna utsäga något om framtida skeenden, t.ex. att individen löper ökad risk att få viss sjukdom.

svTE prediktor
HONR 2
svFK Annan benämning på den oberoende variabeln i en regression.
RIFR 2010-09-01: slås ihop med annan termpost?/HNI

svTE prevalens
svFK Sjukdomsförekomst: antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom. Uttrycks t.ex. som antal sjuka per 1 000 personer eller som andel av hela landets befolkning.
RIFR 2010-09-01: synonym? Annan SBU-definition: ’den totala förekomsten av sjukdomsfall i en viss befolkning vid en viss tidpunkt’/HNI

svTE prevention
svDF förebyggande medicinsk eller samhällelig åtgärd
svRETE primär prevention, sekundär prevention, tertiär prevention
RIFR 2010-09-01: extensionell definition/HNI

svTE primär prevention
svSYTE profylax
svFK Primär prevention avser att helt förhindra sjukdom eller skada.

svTE sekundär prevention
svFK Sekundär prevention innebär åtgärder som ska minska risken att sjukdom förvärras eller återkommer.

svTE tertiär prevention
svFK Tertiär prevention omfattar rehabiliterande åtgärder avsedda att eliminera eller minska funktionsinskränkning i samband med sjukdom eller skada.

svTE prognospåverkande faktorer
svFK Sådana faktorer bland baslinjedata hos deltagarna i en prövning som kan förmodas påverka förloppet hos den sjukdom som studeras. Exempel: ålder och diabetes hos person som ingår i prövning av behandling vid hjärtinfarkt. Personer med starka prognospåverkande faktorer kan man välja att exkludera från prövning. Alternativt kan man hoppas på att randomiseringen ska medföra att prognospåverkande faktorer ska bli jämnt fördelade mellan prövningens grupper.
svRETE baslinjedata, randomisering

svTE prospektiv undersökning
svFK Studie som går framåt i tiden, dvs. man börjar samla in data om varje deltagare vid den tidpunkt han eller hon tas in i undersökningen.

svTE protokoll
svFK Detsamma som projektplan/prövningsplan för klinisk prövning eller annan studie.
svRETE läkemedelsprövning
RIFR 2010-09-01: synonym eller överordnat begrepp?/HNI

svTE publikationsbias
svFK Snedvridning av publicerade resultat av studier orsakad av att undersökare, ibland också tidskriftsredaktörer, föredrar att publicera undersökningar som givit positivt resultat, t.ex. visat att en behandling har effekt. Studier som inte visat någon effekt blir till stor del okända, och bilden av behandlingens värde blir omotiverat gynnsam.

svTE punktestimat
svFK Ett visst statistiskt resultatvärde, t.ex. ett medelvärde eller en relativ risk. Hur ”säkert” punktestimatet är framgår av dess standardavvikelse eller dess konfidensintervall.
svRETE standardavvikelse, konfidensintervall

svTE p-värde
svFK Uttryck för graden av statistisk signifikans.
svRETE signifikansnivå

svTE QALY
svSYTE kvalitetsjusterade levnadsår
svFK Hälsovägda levnadsår, metod att uttrycka effekterna av sjukdomar och skador i en befolkning eller i en undersökt grupp genom att ange medellivslängden i antal år med full hälsa. Olika hälsoproblem ges olika indexvärden (1 = full hälsa, 0 = död). Dessa värden, viktade med prevalenserna, summeras till en reduktion av medellivslängden till QALY. En QALY-beräkning används ibland för att värdera effekten av medicinska åtgärder mot ett visst problem.
svRETE prevalens
enTE quality-adjusted life years
enSYTE QALY
RIFR 2010-09-01: hälsovägda levnadsår = synonym?/HNI

svTE randomiserad kontrollerad undersökning
svSYTE RCT
svFK En undersökning som är både randomiserad och jämförande (kontrollerad).
enTE randomized controlled trial
enSYTE RCT
RIFR 2010-09-01: snarare definition?/HNI

svTE randomisering
svUPTE randomiseringskod
svDF Slumpmässig fördelning av deltagarna mellan grupperna i en undersökning
svAN Randomiseringen är förutsättningen för att man med statistiska metoder ska kunna bedöma sannolikheten för att undersökningens resultat uppkommit genom slumpens verkan. Randomiseringen har dessutom förutsättningar att fördela okända förväxlingsfaktorer (confounders) lika mellan grupperna samt göra grupperna önskvärt jämförbara beträffande sina baslinjedata; slumpen kan dock åstadkomma vissa skillnader. Randomisering utförs t.ex. genom att en dator genererar en slumpmässig sekvens (randomiseringskod) som avgör till vilken av undersökningens olika grupper varje ny deltagare ska föras. Randomisering ger tillsammans med blindning skydd mot selektionsbias.
svRETE baslinjedata, confounding, selektionsbias

svTE rangordning
svSA statistik
svDF arrangerandet av en serie mätetal efter deras storlek
svRETE median

svTE registerstudie
svFK Retrospektiv (eller kombinerat retro- och prospektiv) undersökning som gör bruk av data som finns i offentlig statistik, i medicinska databaser m.m.

svTE regression
svFK En form av statistisk analys av samvariation där det finns en oberoende och en beroende variabel, till skillnad från vad som är fallet vid korrelation.
svRETE korrelation

svTE regression towards the mean
svFK Tendensen hos mätvärden som ligger i ena ytterkanten av en fördelning att vid en senare mätning visa ”återgång” (regression), dvs. ligga något närmare fördelningens mittregion (mean = medelvärde). Exempel: om man mäter blodkolesterol hos ett stort antal personer och kort därefter gör om mätningen hos dem som hade de allra högsta värdena kommer många av värdena att denna gång ligga något lägre. Orsaken är framför allt att biologiska mätvärden hos en och samma person inte är konstanta utan varierar något, av kända eller okända skäl. Bland mätvärden som ligger mycket högt är sannolikheten relativt hög för att vissa värden ligger på toppen av en variationsvåg och därför kommer att gå nedåt. Fenomenet förklarar att man vid många behandlingsprövningar ser en tendens mot mer normala värden inte bara i den aktivt behandlade gruppen utan även i kontrollgruppen som fått inaktiv behandling (placebo).
RIFR 2010-09-01: svensk term?/HNI

svTE resultatvariabel
svFK Något som registreras (händelse) eller mäts (kvantitativa variabler) vid en vetenskaplig undersökning. Den definierade variabeln, tillsammans med uppgift om hur den registreras resp. mäts, utgör ett resultatmått. I undersökningar där aktiva åtgärder (interventioner), t.ex. medicinsk behandling, studeras kan resultatvariabel och resultatmått benämnas effektvariabel resp. effektmått.
svRETE effektvariabel, händelse
RIFR 2010-09-01: effektvariabel = homonym?/HNI

svTE retrospektiv undersökning
svFK Undersökning som är ’tillbakablickande’, dvs. utnyttjar data som är anskaffade, resp. händelser som inträffat, innan undersökningen startades. Ett typiskt exempel är fall--kontrollundersökning, men även kohortundersökning kan ibland utföras retrospektivt.
svRETE fall--kontrollundersökning, kohortundersökning

svTE risk
svFK Sannolikheten för viss händelse av negativ karaktär. I en medicinsk studie är risktalet antalet personer som drabbades av händelsen dividerat med totala antalet personer i gruppen. Kvoten mellan två risktal kallas riskkvot eller relativ risk. Skillnaden mellan två risktal kallas riskreduktion. Termen risk kan ersättas av incidens som har fördelen att vara neutralt, dvs. kunna användas om både ”positiva” och ”negativa” händelser. Relationen mellan två incidenstal anges då som incidenskvot eller incidens-reduktion.
svRETE odds, riskkvot, relativ riskreduktion, riskreduktion, incidens <HONR 1>
RIFR 2010-09-01: ta bort turkosmarkerat eftersom detta finns i egna termposter?

svTE riskfaktor
svFK Egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar.
svEX Exempel: förekomst av ärftlig sjukdom i släkten; tobaksrökning.

svTE riskkvot
svDF jämförelsetal som utgör kvoten mellan risktalen hos två undersökta grupper
svEX I en behandlingsstudie har risken att få hjärtinfarkt under uppföljningstiden visat sig vara 8/100 i grupp A och 5/100 i grupp B. Riskkvoten blir 1,60. (Riskkvoten är inte identisk med oddskvoten, men de båda kvoterna skiljer sig inte mycket om riskerna är låga. I detta exempel är oddstalen 8/92 resp. 5/95; oddskvoten blir 1,65.)
svRETE oddskvot, risk
enTE risk ratio
enSYTE RR
RIFR 2010-09-01: relativ risk även här? (jfr ”risk”)/HNI

svTE riskmarkör
svFK Något (t.ex. ett blodanalysresultat) som är förknippat med ökad risk för viss sjukdom, utan att något orsakssamband är bevisat.

svTE riskreduktion
svFK Sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av profylax eller behandling.
svRETE primär prevention

svTE absolut riskreduktion
svSYTE ARR
svFK Sätt att ange skillnader mellan grupper i resultat vid en klinisk prövning. Innebär differensen mellan det högre och det lägre risktalet. Invertering av ARR ger NNT.
svRETE NNT, risk, riskreduktion

svTE relativ riskreduktion
svSYTE RRR
svFK Sätt att ange skillnader mellan grupper vid en klinisk prövning. Fås genom att riskdifferensen beräknas som andel av det högre risktalet.
svEX Antalet händelser per 100 personer är 8 resp. 13, risktalen alltså 0,08 resp. 0,13. Riskdifferensen, den absoluta riskreduktionen, är 0,05. Den relativa riskreduktionen är 0,05/0,13 = 0,38.
svRETE riskreduktion

svTE samband
svFK Mångtydigt ord som kan användas dels oprecist, liksom association, dels i definierade betydelser, som vid korrelation och vid vissa statistiska analyser av fördelningen av kategoridata.
svRETE association, korrelation

svTE sampel
svSYTE stickprov
svFK I en medicinsk studie innebär sampel de personer som är deltagare, och deras antal utgör samplets storlek (eng. sample size).
enTE sample
enUPTE sample size

svTE sant positiv
svFK Uttryck för utfallet av diagnostisk metod. Sant positivt utfall innebär att metoden ger positivt resultat (påvisar sjukdom) hos en person som är sjuk. Andelen sådana utfall hos sjuka = sensitivitet.
svRETE sensitivitet
RIFR 2010-09-01: snarare ”sant positivt utfall”?/HNI

svTE sant negativ
svFK Uttryck för utfallet av diagnostisk metod. Sant negativt utfall innebär att metoden ger negativt resultat hos en person som är frisk. Andelen sådana utfall hos friska = specificitet.
svRETE specificitet
RIFR 2010-09-01: snarare ”sant negativt utfall”?/HNI

svTE score
svFK Poängtal som fås när icke-numeriska undersökningsdata omvandlas till siffror med hjälp av någon form av bedömningsskala eller när sifferdata på något sätt slås samman till ett gemensamt värde.
RIFR 2010-09-15Böjning? Svensk term?/AB

svTE screening
svFK Storskalig verksamhet där en befolkning erbjuds undersökning för upptäckt av vissa icke diagnostiserade sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdom.
svEX Massundersökning av blodfettvärden, blodtryck m.m.; allmän mammografiundersökning av kvinnor i vissa åldrar.
enTE screening
RIFR sållning = svSYTE? Svar: JM: nej.

svTE selektionsbias
svSYTE urvalsbias
svDF resultatstörning som orsakas av att icke tillåtna urval gjorts då deltagare fördelats mellan grupperna i en studie
svAN Den undersökare som svarar för intagningen av deltagare fördelar vissa av dessa till den grupp som han/hon tror vara mest gynnsam för vederbörande.
svEX I en behandlingsstudie vid högt blodtryck kan undersökaren placera dem med särskilt höga blodtryck i den grupp som får den behandling han/hon tror vara mest effektiv. Förutsättningen är att han/hon känner till fördelningssekvensen genom att undersökningen inte är blindad eller att han/hon vid en studie som planerats som blindad lyckats skaffa sig kännedom om randomiseringskoden. Selektionsbias medför att de grupper vars behandlingsresultat ska jämföras inte är jämförbara.
svRETE blindning, randomisering

svTE sensitivitet
svFK Egenskap hos diagnosmetod: andelen av sjuka som metoden identifierar korrekt (genom att utfalla positivt, dvs. ge onormalt resultat).
svRETE sant positiv

svTE signifikansnivå
svFK Mått på risken för att man vid resultatbedömning ska begå fel av typ I, dvs. förkasta nollhypotesen trots att denna är riktig. Signifikansnivån anger sannolikheten för att man av en slump skulle få det erhållna resultatet, eller ett mer extremt resultat, om nollhypotesen vore sann.
   Signifikansnivån uttrycks som ett p-värde, där p står för probabilitet, dvs. sannolikhet. Den högsta risk som accepteras anges av det valda alfa-värdet. Man väljer ofta p = 0,05 som det högsta värde som tillåter att nollhypotesen förkastas om den är sann. Risken för fel av typ I är då 5 procent. Det p-värde som erhålls vid den statistiska analysen av resultaten avgör om, och med vilken grad av säkerhet, man kan förkasta nollhypotesen. Olika signifikansnivåer markeras ibland med asterisker: * för p < 0,05, ** för p < 0,01 och *** för p < 0,001.
svRETE alfa-värde, fel av typ I, hypotes

svTE sjukdomstecken
svDF sjukdomsyttring som kan iakttas, och eventuellt mätas, av läkare vid undersökning
svEX Hudförändringar, svullna ben, gulfärgning av huden, rodnad i svalget, oregelbunden hjärtverksamhet. Vissa sjukdomstecken kan även iakttas av den sjuke själv, liksom av anhöriga m.fl. Sjukdomstecken är objektiva, till skillnad från symtom.
svRETE symtom

svTE skala
svDF konstruktion för att systematiskt och entydigt kunna registrera observationer av en företeelse som varierar
svAN En skala karakteriseras av variationsområdet för observationerna och av den indelning som gjorts av detta område. Skalor betecknas som nominalskalor, ordinalskalor, intervallskalor eller kvotskalor, bl.a. beroende på hur mätområdet har delats in. Vilken skala som har använts i en undersökning avgör vilka metoder för statistisk bearbetning som kan användas. Nominal- och ordinalskalor med endast två alternativ (t.ex. kvinna/man resp. hög/låg) kallas dikotoma eller binära.
svRETE instrument

svTE specificitet
svFK Egenskap hos diagnosmetod: andelen av friska som metoden identifierar korrekt (genom att utfalla negativt, dvs. ge normalt resultat).
svRETE sant negativ

svTE standardavvikelse
svFK Uttryck för spridningen i de data som ligger bakom t.ex. ett medelvärde.
svRETE medelvärde
enTE standard deviation
enSYTE SD

svTE stratifiering
svUPTE stratum
svFK Förfarande som kan användas vid urval då man vill säkra god jämförbarhet mellan grupperna. Deltagarna indelas i strata efter vissa prognospåverkande faktorer. Exempelvis kan personer över 50 år utgöra ett stratum och de som är 50 år eller yngre ett annat stratum. Randomisering sker separat inom varje stratum. Om en undersökning har tillräckligt stort antal deltagare kan man göra en jämförande analys av resultaten dels i varje grupp, dels i varje stratum inom varje grupp. Vilka jämförelser som ska göras bör specificeras i förväg i prövningsplanen.
svRETE prognospåverkande faktorer

svTE studie
svSYTE undersökning
svFK Allmän benämning på vetenskaplig undersökning. Termerna ”studie” och ”undersökning” används synonymt i denna ordlista. Olika former av studier/undersökningar har dessutom speciella benämningar som framgår av denna ordlista.

svTE styrka
svUPTE underpowered
svFK Statistiskt begrepp som anger den beräknade sannolikheten för att en undersökning med viss statistisk signifikansnivå ska kunna påvisa en skillnad mellan grupperna, om en sådan skillnad verkligen existerar. Styrkan anger alltså sannolikheten för att man ska kunna undgå att begå ett fel av typ II, och styrkevärdet är 1 minus beta-värdet. Om beta-värdet är 0,10 är alltså styrkan 0,90; man har 90 procents sannolikhet för att kunna påvisa en eventuellt befintlig skillnad. Vid planeringen av en studie görs en beräkning av vad som krävs för att önskad styrka (vanligen minst 80 procent) ska förväntas bli uppnådd. I beräkningen ingår, förutom styrkevärdet, önskad signifikansnivå, resultatens förmodade variabilitet och ett antagande om hur stor skillnaden mellan grupperna blir (eller ett val av den skillnad som är den minsta man anser relevant att påvisa). Kalkylen visar hur många deltagare studien behöver för att betingelserna ska uppfyllas. -- En undersökning som genom för litet deltagarantal har för låg styrka (är underpowered) är meningslös, eftersom rimligt säkra resultat inte kan erhållas. Att förslå personer att bli deltagare i en sådan undersökning är oetiskt.
svRETE beta-värde, fel av typ II, signifikansnivå
enTE power

svTE surrogatmått
svFK Ett effektmått som har ett samband med den effekt som är det egentliga slutmålet för en åtgärd och som i en klinisk prövning används som ersättare för denna.
svEX Vid prövning av ett nytt kolesterolsänkande medels förmåga att bromsa utvecklingen av åderförkalkning (ateroskleros) och därmed minska risken för hjärtinfarkt är dess kolesterolsänkande effektivitet ett surrogatmått.
svAN Användningen av surrogatmåttet kan försvaras som ett tidigt steg i studierna av det nya läkemedlet. En definitiv bedömning av läkemedlets värde kräver emellertid att man också utför studier som är tillräckligt stora och långvariga för att den förmodade förmågan att reducera risken för hjärtinfarkt ska ha möjlighet att bli bevisad.

svTE symtom
svFK Obehag som en person upplever som följd av sjukdom: smärta, trötthet, aptitlöshet m.m. Symtom är, till skillnad från sjukdomstecken, subjektiva. De kan beskrivas för läkare m.fl. -- och är av stor vikt för diagnostik och bedömning av behandlingseffekt -- men de kan inte objektivt konstateras.
svRETE sjukdomstecken

svTE syndrom
svSYTE symtomkomplex
svDF grupp av symtom som (oftare än slumpmässigt) förekommer tillsammans
svAN Ett syndrom kan vara karakteristiskt för en viss sjukdom. Vissa syndrom förekommer dock vid helt olika sjukdomar.

svTE systematisk översikt
svDF översikt som avser en tydligt formulerad fråga och som använder systematiska och explicita metoder för att identifiera, välja ut och kritiskt bedöma relevanta studier samt för att samla in och analysera uppgifter från dessa
svRETE metaanalys
svAN Statistiska metoder (metaanalys) används ibland för att analysera och sammanfatta resultaten av de inkluderade studierna.

svTE systematiskt fel
svSYTE bias
svFK Ett resultatfel som uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning; även fel som görs i bedömningen eller hanteringen av resultaten.
svRETE bedömningsbias, minnesbias, publikationsbias, selektionsbias
RIFR 2010-09-01: + uttal för ”bias”?/HNI

svTE terapi
svFK Alla former av medicinsk behandling: läkemedelsbehandling (farmakoterapi), sjukgymnastik (fysioterapi), kirurgisk behandling, strålbehandling, psykoterapi m.m.
RIFR 2010-09-01: Snarare definition? Exempelfält?/HNI

svTE trippelblind prövning
svFK En klinisk prövning där blindning omfattar prövningspersonal, deltagare och statistiker.
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE trunkering
svFK Förhållandet att alla observationer över eller under en viss gräns är utelämnade, vanligen pga. att de inte bedöms vara av intresse. Till skillnad från censurering är det vid trunkering inte känt hur många de saknade observationerna är.
svRETE censurering

svTE tvärsnittsundersökning
svDF undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle
svEX Personerna intervjuas om sina kost- och motionsvanor, och man mäter deras kroppsvikt, blodsocker och blodkolesterol. Övriga undersökningar är endera prospektiva eller retrospektiva.
svRETE prospektiv undersökning, retrospektiv undersökning
enTE cross-sectional study
RIFR 2010-09-01: turkostmarkerat = anmärkning?/HNI

svTE undersökning
svFK Kan i medicinska sammanhang betyda dels en läkarundersökning av en viss person i det dagliga sjukvårdsarbetet, dels en vetenskaplig undersökning, som även kan kallas studie m.m. I denna ordlista gäller konsekvent den sistnämnda betydelsen av ordet.
RIFR 2010-09-01: Jfr studie!?Slå ihop?/HNI

svTE uppföljning
svFK Regelbundna undersökningar under en viss tidsperiod av deltagarna i en interventions- eller kohortundersökning.
svRETE interventionsstudie, kohortundersökning
enTE follow-up
RIFR 2010-09-01: Snarare definition?/HNI

svTE urval
svFK Stickprov, sampel, sample, de enheter i en population som valts ut för en undersökning. I medicinska sammanhang är ett urval de patienter (ibland friska personer) som, från en större population, valts ut för en studie. Idealt ska urvalet vara slumpmässigt, dvs. varje person i populationen (t.ex. alla i ett geografiskt område som har en viss sjukdom) ska ha haft lika stor sannolikhet för att ingå i undersökningen. I praktiken uppfylls detta sällan, se population.
svRETE population <HONR 1>
RIFR 2010-09-01: synonymer? Jfr ”sampel”!?/HNI

svTE utvärdering av medicinska metoder
svFK Systematisk utvärdering av effekter och kostnader av olika metoder för profylax, diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården. Innefattar medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Utvärderingsrapporterna ska vara vägledande för såväl hälso- och sjukvårdens utövare som för dess politiska och administrativa ledning.
enTE health technology assessment
enSYTE HTA
RIFR 2010-09-01: Snarare definition + anmärkning?/HNI

svTE validitet
svUPTE intern validitet
svUPTE extern validitet
svFK Tillförlitligheten hos en metod, t.ex. en diagnostisk procedur. I vidare mening: egenskaper hos en undersökning. Intern validitet avser tillförlitligheten hos en undersöknings resultat, medan extern validitet gäller i vilken grad undersökningens resultat har bredare giltighet, t.ex. kan förmodas gälla alla personer med en viss sjukdom.

svTE variabel
svFK Något som studeras (observeras) vid en vetenskaplig undersökning. En viktig grupp av variabler är de som utsetts till effektvariabler.
svRETE effektvariabel

svTE withdrawal
svFK Förhållandet att en person måste utgå ur en studie efter beslut av ansvarig läkare. Anledningen kan bl.a. vara att personen inte uppfyller studiens inklusions- eller exklusionskriterier (uppgifter missförstods eller felnoterades då personen erbjöds delta) eller att han/hon får allvarliga biverkningar av prövningsläkemedlet.
svRETE dropout
RIFR 2010-09-15 Svensk term?/AB

svTE öppen prövning
svFK En prövning som genomförs helt utan blindning. Förfarandet kan vara nödvändigt vid prövning av kirurgiska metoder.
svRETE blindning

svTE överkorsningsprövning
svSYTE crossover-prövning
svFK En behandlingsprövning där varje deltagare får växla mellan de två (eller flera) behandlingar som prövas. Varje deltagare blir alltså ”sin egen kontroll”. Prövningstypen kan bara användas om de symtom och andra variabler som studeras har tillräcklig varaktighet och inte kan förväntas bli helt eliminerade av någon av de studerade behandlingarna.
svRETE symtom
enTE crossover trial

svTE överlevnadsanalys
svFK Statistiska metoder att analysera data som utgörs av tidsrymd till viss händelse (time to event data). Metoderna har sitt ursprung i analyser av hur länge cancerpatienter överlever efter olika behandlingsformer. De används emellertid generellt vid studier där man följer upp patienter för att registrera varje tidpunkt då en definierad händelse inträffar hos en patient. Händelsen kan t.ex. vara att en viss sjukdom debuterar eller att ett visst symtom upphör. Data kan återges i s.k. överlevnadskurvor. Analysen, som ska avgöra om skillnad finns mellan de studerade grupperna, tar hänsyn till att patienterna studerats olika lång tid (eftersom det tagit viss tid att ”rekrytera” det behövliga antalet deltagare) och till att det vid studiens avslutande finns patienter som inte upplevt den händelse som avses (censurering).
svRETE censurering, händelse
enTE survival analysis
enSYTE life table analysis
enUPTE time to event data
RIFR 2010-09-01: time to event data = synonym?/HNI



